Så var den sista dagen på året här. Ju äldre jag blir desto mer tänker jag på att ett år faktiskt är förbi.

2013. Det låter så mycket! 13 år sedan år 2000. Om 13 år till är jag 34 och då är det år 2026. 

 

Nä nu ska jag inte åldersnojja. Det finns så mycket annat att noja över. Som att i maj tar jag examen, och ska ut och söka jobb!? Bara det är oerhört läskigt. Då är jag liksom legitimerad physioterapeut (sjukgymnast byter namn till physioterapeut) och ska få folk att vilja anställa mig. Och vart kommer jag jobba tillslut, vart kommer vi bo? Sedär, så mycket mer man kan nojja över :)

 

Men som man också märkt ju äldre man blir, är att man tar sig förbi alla dessa nojjor. På något sätt så sker bara allting, och oftast blir det himla bra. Man kan ändå inte ändra så mycket här i livet, man kan bara se till sig själv och ens eget agerande. Vad kan JAG göra?