Home sweet home har aldrig varit mer sant än hur vi känner just nu! Vår hemresa blev inte riktigt som vi tänkt oss..!

 

Först och främst blev vi ju bägge två väldigt förkylda nere på Rhodos, en dag var jag riktigt dålig med feber och ont i öron, näsa och hals och fick stanna inne. Vi köpte lite mediciner där och började känna oss ganska så okej ändå inför hemresan. Blev en jobbig avresedag dock, då vi var tvungna att checka ut redan 11.00 fast vår buss till flygplatsen fick först 22.30. Jag kände mig riktigt risig den dagen med svullen hals och ont i bihålorna, så såg inte fram emot flyget precis.

 

Flyget lyfte 01.15, då hade vi alltså varit vakna sedan kl 08.00. Flygningen var jättejobbig då jag hade så ont i öronen och snorig som bara den, ingen av oss fick någon sömn. Dessutom var det turbulens typ hela flygningen plus att vi flög in i nån jetström så hela jäkla planet skakade till ordentligt. Inte så lätt att slappna av...

 

Landade på Arlanda 04.00. Vi bestämde oss för att äta frukost och sedan börja köra på en gång, och så fick vi väl stanna efter vägen och sova tänkte vi om det blev för jobbigt. Redan i Gävle blev det ett litet stopp för en powernap, sen ångade vi på till Ö-vik där vi stannade för att inta något att äta. Här börjar vi bägge två känna vilken sjukt dålig idé detta var, vi mådde som två påsar med skit...

Det blev ett till stopp ett tag innan Umeå där vi försökte sova en stund, men vi hade nog nått någon typ av övertrötthet, vi mådde bara pyton och kunde inte sova ordentligt.

När vi närmar oss Umeå sen börjar Benjamin må väldigt konstigt, han tycker det känns som om kroppen krampar och upplever ett allmänt obehag. Vi bestämmer oss för att ta in på ett hotell i Umeå för att sova och fortsätta resan dagen därpå istället.

 

Så vi kommer till hotellet kring 16.00 på torsdagen, då har vi varit vakna sen 08.00 på onsdagen. Vi lägger oss direkt för att sova, jag lyckas somna men Benjamin känner sig konstig och kan inte sova alls. Vi bestämmer oss för att äta middag på hotellet, då är klockan kring 18.30. Men vi hinner bara gå ner och sätta oss vid bordet så får Benjamin sån hjärtklappning och jättehög puls. Han får inte i sig någon mat, så vi går tillbaka upp på rummet och lägger oss i sängen igen. Vi ser lite TV och en film. Jag hinner bara precis sluta ögonen och precis somna när Benjamin väcker mig och är väldigt rädd och orolig. Han har skyhög puls och hjärtat håller på att slå ut ur bröstet på honom, och hela kroppen skakar och är kokhet.

Så kring 23.30 ringer jag 112, och de skickar en ambulans. Ambulanspersonalen vill att vi åker in och kollar hjärtat och tar prover så vi får skjuts in till akuten.

 

04.30 är vi tillbaka på hotellrummet. Inget fel på Benjamins hjärta tack och lov, proverna visade att han andats för ytligt så att blodet fått för hög halt koldioxid, vilket orsakade skakningarna och kramperna i musklerna. Vid det här laget har jag under timmarna på sjukhuset försämrats drastiskt, kan ej prata för min hals är så svullen, dragit på mig en ögoninflammation, sprängande öron och bihålor.. Benjamin har fortfarande problem med skakningarna som kommer och går och rusande hjärta. Så vi bedömer helt enkelt att vi omöjligt kan köra tillbaka till Älvsbyn.

Vi lyckas få oss lite sömn och på fredagmorgon så ringer vi våra föräldrar, så Kenneth och mamma kom och hämtade oss. Tänk att man blir aldrig för gammal för att vilja ha sina föräldrar när man är sjuk.. <3 Tack så mycket för att ni finns!

 

I natt har vi sovit typ 15 timmar... Säger en hel del. Fortfarande förkyld som ett as, men gör så mycket att få vara hemma! Kan ju vara det värsta att vara på resande fot och vara sjuk!

 

I ett annat inlägg ska jag lägga upp massa Rhodos-bilder, från den BRA delen av semestern ;)