Lördag 23 november kändes som de senaste dagarna gjort, lite sammandragningar som kom och gick, som inte gjorde ont. På förmiddagen hade vi besök av familjen Hortlund, sedan bestämde vi oss för en tripp till Storheden. Jag började vara riktigt rastlös här så alla påhitt var välkomna :)

Ju närmre eftermiddagen vi kom började jag få en märklig känsla i kroppen. Jag kan verkligen inte beskriva den, bara en såndär magkänsla. Jag sa det till Benjamin medan vi på kvällen satt och såg ett avsnitt av "Vår tid är nu", att någonting var på gång. Jag hade inte ont och inte mer sammandragningar, men någonting var det. 

 

Mellan kl 19 och klockan 22 den lördagkvällen då vi satt och såg serier så började sammandragningarna jag hade att kännas litegrann. De var inte alls regelbundna men de började molvärka långt ned i magen efter varje sammandragning. Så klockan 22 tog jag två alvedon och sa till Benjamin att lägga sig på nedervåningen och sova och jag la mig på övervåningen, då jag tänkte att jag nog skulle vakna till hela natten. Mycket riktigt så vaknade jag till och från av sammandragningar som gjorde mer och mer ont. 

 

05:00 gick jag upp på toaletten, då märkte jag av en liten liten blödning. Jag blev mycket uppspelt då jag insåg att det var dags att ringa till förlossningen och prata med en barnmorska! Så det jag gjorde, jag förklarade de senaste timmarnas förlopp. Barnmorskan trodde precis som jag att det var en teckningsblödning och att jag troligtvis var i latensfasen. Så det blev 2 alvedon till, jag gick ned till Benjamin och förklarade läget, bestämde mig för att få i mig en ordentlig frukost och bad Benjamin sova vidare medan jag la mig i soffan på nedervåningen och försökte slumra till mellan värkarna. 

 

Vid 09:00 steg Benjamin upp, jag låg i soffan och halvsov, och kände plötsligt hur det började rinna.. Vattenavgång.?! Hastade iväg till toaletten, och det var lite svårt att avgöra men landade i att det måste ha varit en liten vattenavgång. Så strax baki 09:00 ringde jag in till förlossningen igen och berättade. Hon sa då att vi skulle komma in till förlossningen för kontroll inom 6 timmar. Jag kände att jag ville stanna hemma så länge det kändes okej med värkarna, samt att försöka äta mer innan vi åkte in. 

 

Värkarna började ta mer av min koncentration så här börjar tidsangivelserna bli lite mindre exakta, men jag åt några smörgåsar och Benjamin packade och fixade medan jag låg i soffan och tog värkar, och vi började rulla mot Sunderbyn mellan kl 11 och klockan 12 söndag den 24 nov.